Övrig viktforskning

Här presenterar vi en sammanställning av betydelsefulla vetenskapliga studier inom viktminskning och motion från hela världen. Vi fyller löpande på när nya studier presenteras.

Studierna har delats in i följande områden:

1. Risker med övervikt och stillasittande
2. Vinster med viktminskning och livsstilsförändringar
3. Vad utmärker en effektiv viktminskning?
4. Vad utmärker de som väger mindre på lång sikt?


1. Risker med övervikt och stillasittande


Frågeställning: Vilket av låg kondition och övervikt spelar störst roll för hälsan?

Resultat: Låg kondition och övervikt/fetma spelar båda stor roll i risken att dö i förtid, oberoende av varandra. Personer med fetma och hög kondition hade en något lägre risk att dö i förtid jämfört med normalviktiga med låg kondition.

Källa: Wei et al, JAMA, 1999 (pdf)


Frågeställning: Hur kraftig är hälsorisken av fetma jämfört med rökning?

Resultat: Fetma ger en liknande riskökning för att dö i förtid som att röka 10 cigaretter per dag.

Källa: Neovius et al, BMJ, 2009 (pdf)


Frågeställning: Vilken roll spelar muskelstyrka för att undvika övervikt och fetma?

Resultat: Personer med hög muskelstyrka har en klart lägre risk att samla på sig kroppsfett jämfört med personer med låg muskelstyrka, oberoende av hur mycket man väger.

Källa: Jackson et al, Obesity, 2009 (pdf)


2. Vinster med viktminskning och livsstilsförändringar


Frågeställning: Kan måttlig viktminskning och förbättrade mat- och motionsvanor förebygga typ 2 diabetes mer effektivt än mediciner?

Resultat: Måttlig viktminskning och förbättrade kost- och motionsvanor minskade risken för typ 2 diabetes med 58% jämfört med placebogrupp. Patienter som behandlades med medicinen metformin hade en 31% lägre risk att insjukna jämfört med placebo.

Källa: Knowler et al, New England Journal of Medicine, 2002 (pdf)


Frågeställning: Kan viktminskning förlänga livet hos personer med fetma?

Resultat: Personer med fetma som genomgått viktreducerande magsäckskirurgi hade bättre överlevnad efter 15 år jämfört med viktstabila patienter i kontrollgruppen.

Källa: Sjöström et al, New England Journal of Medicine, 2007 (pdf)


Frågeställning: Kan viktminskning minska antalet andningsuppehåll hos överviktiga män med måttligt till grav sömnapné?

Resultat: Snabb viktminskning med VLCD, motsvarande 554 kcal/d i nio veckor, reducerade antalet andningsuppehåll med två tredjedelar hos män med måttlig till grav sömnapné, jämfört med en viktstabil kontrollgrupp.

Källa: Johansson et al, BMJ, 2009 (pdf)


Frågeställning: Kan viktminskning vara en effektiv behandlingsmetod mot urininkontinens hos överviktiga kvinnor?

Resultat: Kvinnor som genomgick ett viktminskningsprogram minskade sina besvär med 47% jämfört med en minskning på 28% i kontrollgruppen.

Källa: Subak et al, New England Journal of Medicine 2009 (pdf)


Frågeställning: Är måttligt intensiv livsstilsintervention (kost och motion) effektivt för att förebygga sjukfrånvaro?

Resultat: Personer med fetma och diabetes, som fick riktad hjälp av en dietist med att ändra sina kostvanor, hade en klart lägre sjukfrånvaro under en 1-års period än personer som enbart fick skriftligt utbildningsmaterial

Källa:Wolf et al., Journal of Occupational and Environmental Medicine, 2009 (pdf)


Very low energy diets in the treatment of obesity

Aim The overall objective of this thesis was to evaluate effects and side-effects of very low energy diets (VLEDs), as well as to characterise treatment discontinuation. Specific objectives were to evaluate weight loss as treatment option for patients with obstructive sleep apnoea (OSA; Study I&II); to assess the risk of gallstones requiring hospital care, and cholecystectomy, in a commercial weight loss programme using VLED or low energy diet (LED; Study III); and to characterise discontinuation patterns in obesity treatment programmes by analysing data from anti-obesity drug trials (Study IV).

 Dataunderlaget har bland annat hämtats från Itrims hälsodatabas.

Källa:Studies of Obstructive Sleep Apnoea, Side-Effects, and Treatment Discontinuation Kari Johansson, Karolinska Institutet (pdf)


3. Vad utmärker en effektiv viktminskning?


Frågeställning: Är det bra eller dåligt på lång sikt att inledningsvis gå ner snabbt i vikt?

Resultat: Personer som inledningsvis går ner snabbt i vikt (-13.5 kg efter 6 månader) hade en ökad sannolikhet att även väga mindre efter 18 månader (-10.9 kg), jämfört med personer som gick ner långsamt (-5.1 kg och -3,7 kg efter 6 respektive 18 månader). 

Källa: Nackers et al, International Journal of Behavioral Medicine, 2010 (pdf)


Frågeställning: Vad får man för resultat om man går hos Viktväktarna?

Resultat: Personer som går viktväktarnas program går ner 4.3 kg efter ett år och 2.9 kg efter två år.

Källa: Heschka et al, JAMA, 2003 (pdf)


Frågeställning: Är det en fördel eller nackdel att använda VLCD för att väga mindre på sikt?

Resultat: Personer som genomförde viktminskning med VLCD vägde mindre både kortsiktigt och efter 5 år, jämfört med de som hade en mer måttlig takt på viktminskningen. 

Källa: Anderson et al, American Journal of Clinical Nutrition, 2001 (pdf)


Frågeställning: Spelar det någon roll för viktminskning hur jag fördelar intaget av fett, kolhydrater och protein?

Resultat: Kostens sammansättning, dvs andelen fett, kolhydrater och protein, hade ingen effekt på viktminskningen. Huvudsaken vid viktminskning är energibalansen, dvs att man äter en kost med lågt totalt kaloriinnehåll och följer den under en tillräckligt lång tid.

Källa: Sacks et al, New England Journal of Medicine, 2009 (pdf)


Frågeställning: Hur kan jag behålla så mycket som möjligt av muskelmassan under en lågkaloridiet (800 kcal/d)?

Resultat: Cirkelträning med både konditions- och styrkestationer 3 gånger per vecka var mer effektivt än enbart konditionsträning för att bibehålla muskelmassa och basalomsättning under en 12 veckors lågkaloridiet?

Källa: Bryner et al., Journal of the American Collegue of Nutrition, 1999 (pdf)


Frågeställning: Hjälper det att dricka vatten innan måltid när man vill gå ner i vikt?

Resultat: Försökspersoner som drack 0,5 liter vatten innan måltid hade bättre viktminskning (2 kg i snitt) jämfört med personer som inte drack vatten innan måltid.

Källa: Dennis et al., Obesity, 2010 (pdf)


4. Vad utmärker de som väger mindre på lång sikt?


Frågeställning: Vad utmärker personer som lyckas bibehålla (i snitt 5.5 år) en stor viktminskning?

Resultat: De personer som går ner mycket i vikt och bibehåller viktminskningen utför daglig motion i ca 60 minuter, äter en kalorisnål kost med mycket fiber, frukt och grönsaker, väger sig regelbundet, och skriver dagbok.

Källa: Klem et al, American Journal of Clinical Nutrition, 1997 (pdf)


Frågeställning: Kan stödprogram med personlig kontakt leda till bättre bibehållning av viktminskning?

Resultat: Personer som gått ner i snitt 19 kg, och följde ett personligt stödprogram med regelbundna fysiska träffar, lyckades bättre med att bibehålla viktminskningen jämfört med personer som fick stöd via internet eller postade brev.

Källa: Wing et al, New England Journal of Medicine, 2006 (pdf)


Frågeställning: Hur minskar man risken att gå upp i vikt efter en snabb viktminskning?

Resultat: Att genomföra ett strukturerat stödprogram efter VLCD för att förbättra mat- och motionsvanor var betydligt mer effektivt för att väga mindre efter två år (-12 kg) jämfört att enbart genomföra en VLCD-diet (-4 kg). 

Källa: Miura et al., International Journal of Obesity, 1989 (pdf)



Frågeställning: Hur minskar man risken att gå upp i vikt under semestern?

Resultat: Under semestern är viktuppgång vanligt bland de som nyligen gått ner i vikt. Strategier som hjälper att hålla vikten under just semestern är att bibehålla så många rutiner som möjligt från vardagen, såsom att väga sig och motionerna regelbundet, bibehålla samma matvanor som i vardagen, och medvetet försöka hålla igen på matintaget.

Källa: Phelan et al, Journal of Consulting and Clinical Psychology, 2008 (pdf)


Frågeställning: Hjälper målsnöre till att hålla vikten efter stor viktminskning?

Resultat: Kvinnor som nyligen gått ner över 30 kg fick antingen en plomberad nylonlina runt magen (målsnöre) eller ingen lina alls. Kvinnorna med målsnöre hade klart lägre viktökning perioden efter viktminskningen jämfört med de kvinnor som inte fick målsnöre.   

Källa: Garrow et al., BMJ, 1981 (pdf)